Nu har vi fått nycklarna till lägenheten. Sweet! Vi gick dit, men då höll flyttstädaren fortfarande på. Vi skulle lämna några saker, så vi tänkte gå in, men då skrek hon rakt ut på okänt språk.Vi tittade oförstående på henne. “Smuts!” sa hon bestämt och pekade på våra skor som vi höll på att ta av oss. Jag tänkte för ett ögonblick att hon verkligen hade hamnat i rätt bransch, för hon verkade direkt fientligt inställd till smuts.
Vi antog att det berodde på att skorna var snöslaskiga, men eftersom vi höll på att ta av dem i dörren, så tyckte vi inte att det gjorde något.
“Nej!” skrek hon igen. “Jättesmutsigt!” Då förstod vi (tror vi). Hon tyckte att själva lägenheten var alldeles för äcklig för att ta av skorna i.
Vi var fortfarande lite osäkra på vad som menades, så jag tog av mig mina skor och mamma behöll sina på. En bra kompromiss. Då lät hon oss passera.
Vi satte våra saker och lämnade städerskan ifred. Gick istället ner i källaren för att kolla förrådet. Men tjena – det var helt fullt med lådor, kläder och krukor där. Vem säljer en lägenhet och glömmer att tömma ur källaren? Jag kan förstå att man glömmer ett köksskåp eller så. Mamma fick ringa mäklaren. I värsta fall får vi anlita en firma och skicka räkningen till förra ägaren.
Å, jag vill så gärna sätta igång med renoveringen, men när städaren är klar i eftermiddag så har jag inte tid längre, för då måste jag iväg på annat. Överhuvudtaget ser det kört ut i helgen, men jag ska försöka klämma in ett par timmar imorgon.
